Tag Archives: skolan

Björklund har en obsolet syn på skolan

Den senaste tiden har ett antal uttalanden kommit från folkpartiet i vad som framstår som deras core business, skolan. Det var skolket som skulle in i betyget, det var slöja som inte får bäras för att den hindrar kommunikationen i skolan och nu ska förärldrarna kunna tvingas vara med i klassrummet.

– Att uppfostra barn är ytterst inte skolans ansvar, det är föräldrarnas ansvar, säger han enligt det förskrivna talet som DN.se tagit del av.

Skolminister Björklund anser att det i försts hand ska ske genom en frivillig överenskommelse, men vill att utbildningsnämnden i en kommun ska kunna tvinga en förälder att delta i klassrummet.

via Björklund: Tvinga föräldrar sitta med i klassrummet – DN.se.

Gemensamt för alla dessa ställningstaganden är en grundläggande syn på skolan som den centrala delen i lärandeprocessen. Ett synsätt som hör hemma flera årtionden tillbaka i tiden. Inlärnings-/Kunskapsprocessen ser helt annorlunda ut i dag. Det finns en uppenbar risk att eleven lär sig mer via internet en dag då denne skolkar än i skolan.

Lärarnas riksförbund hade tidigare på morgonen uppmanat till borgfred för att få långsiktighet i utblidningsfrågan:

På fredagmorgonen kunde Sveriges politiker se en enad lärarkår kräva borgfred om betygen. Båda lärarorganisationerna kräver idag var för sig att politikerna gör upp om betygen över blockgränserna.

Idag kommer Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner delta som inbjuden extern talare vid SSU:s och LO:s valläger i Strömstad och uppmana oppositionen att komma överens med de politiska motståndarna. Uppmaningen riktas också till Folkpartiets partiledare och skolminister Jan Björklund som håller sitt sommartal i närbelägna Marstrand.

via Tankar om skolan i media.

Resultatet blev till viss del att att Björklund gjorde ett utspel som sågas även av allianskamraterna. Hur ska det kunna bli någon enighet så länge utbildningsministern driver frågor som inte ens de närmsta kan ställa sig bakom? När utbildning nu dessutom toppar väljarnas lista över viktiga frågor inför valet undrar jag om det inte är dags för en strukturförändring på flera plan.

Skolan och klassrummet som fysisk plats och läraren som den naturlige auktoriteten är på god väg att försvinna. Att då försöka rädda skolan med mer skola är som att bygga en skyskrapa som inte kan vaja för vinden. De 50% som Steinberg talar om vilka inte får en komplett skolgång kommer inte att bli mer runda för att hålet de pressas genom är runt. Kunskap och lärarande är inte en lokal och det är inte auktoritet.

När man läser John Steinberg förstår man hur lite skolan i sig lyckas leverera. Steinberg pekar på nödvändigheten av att tala om lärandet och inte skolan. Ett lärande där dagens skola inte lyckas:

Om du har ett skolsystem som det man har i Sverige där ca 30 % inte slutför sin utbildning och ytterligare ca 20 % har betygsluckor och inte har behörighet att läsa vidare, borde man dra slutsatsen att någonting är fel med själva systemet, inte att ett felaktigt system ska stramas upp.

Jag har länge hävdat att nuvarande skolsystem är ett förlegat system. Vi bör fokusera på att skapa ett lärande samhälle med mängder av olika lärmöjligheter. Skolan är bara en plats av många för lärande. När vi fokuserar på skolreformer istället för att satsa på s k komplementära och alternativa system, så satsar man på en modell som inte längre fungerar för majoriteten av eleverna. Det fungerar förvisso utmärkt för de visuella, motiverade, framtidsorienterade ungdomarna, men inte för de andra 50 %. Varför gör mera av samma?

via John Steinberg – Hur mycket fel för att det ska bli fel?

SvD; AB; GP; Peter Andersson

Annonser

Cykelställ på skolgården

När styrningen av en verksamhet ska formuleras krävs det kunskap om innehållet och vad som påverkar resultatet. Att kräva kontroll över lärarnas timmar är som att diskutera var på skolgården cykelstället ska stå.

DN debatt idag framför artikelförfattarna att nästan var fjärde svensk elev lämnar skolan utan fullständiga betyg. Lägger vi till de brister i kunskap om ungdomarna och deras situation i skolan som kommit upp till ytan på ett så tragiskt sätt i Bjästa så står vi med en skola där verksamhetens innehåll, mål och värderingar måste ligga i fokus för diskussionerna.

Det är valår och skolfrågan berör många väljare. Arbetsgivare, facket och politikernas röster hörs. Mångfalden, engagemanget och kompetensen har en förmåga att avklinga när man lämnar den organisation som verkar i den.

Vad jag skulle vilja ta del av är lärarnas synpunkter och framför allt deras diskussioner och samtal kring skolan. Tänk att kunna få läsa om diskussionerna i lärarrummen kring detta. Se en video ur verkligheten. Ni förstår vad jag menar. Mångfalden, engagemang och kompetens har en förmåga att avklinga när man lämnar den organisation som verkar i den.

Lärare som håller spontana minikonferenser och kan dela dessa med lärar från andra skolor. Vänd på samtalet så att den samlade kompetensen i skolorna tillåts vara delaktig. Lägg till elevernas åsikter och erfarenheter. Ta delar av det skolgenererade innehållet och låt elevernas föräldrar träffas, dricka kaffe och diskutera.

Det finns idag många hårt slitande föräldrar som driver föräldraföreningar i skolorna. Med möten två eller tre gånger per termin. Alla föräldrar ska då vid givit tillfälle oaktat vad som händer i deras privatliv eller vad som är aktuellt i skolpolitiken släppa allt och ta sig till skolan mellan klockan 18.30 och 20.25. Kaffe och kakor serveras och sedan bilen hem.

För ett tag sedan var jag på ett skolmöte där man bjudit in en fantastisk pedagog. Hon talade i över en timma om hur barn fungerar och vad som påverkar deras skoldag. Otroligt fascinerande men när pedagogen föreläst var klockan sent på kvällen och mötet fick avslutas. Tänk om hennes föreläsning i stället funnits tillgänglig via internet och mobiltelefonen så hade jag tagit del av den på penedeltåget på väg till mötet och när jag nu fick tiden att verkligen träffa pedagogen fått möjlighet att tillsammans med de andra föräldrarna och lärarna diskutera kring ämnet.

Formatet vi anväder oss av för diskussioner, demokratiska processer, kunskapsöverföring och kompetensutvecking med mera är föråldrat och motverkar att ofta syften och mål. Effekten är försvinnande låg om vi ser till annat än att vi uppfyller kraven på att faktiskt ha haft möten eller faktiskt skrivit en artikel i gammelmedia.

Samtalet måste involvera de delar av verksamheten där erfarenhet, kunskap och kompetensen finns annars blir det parkeringsplatser till skolpolitikers bilar i stället för cykelställ på skolgården.

Kvotering en matematisk lösning på ett helt annat problem

Kvotering till utbildning skapar rubriker idag. Genderpesrpektivet på kunskap är naturligtvis viktigt och berikande. Andra kvoteringsgunder kan vara etnicitet. Problemet bottnar i att samhället och utbildningsväsendet inte förmår att säkra den mångfald som behövs för legitimitet. Vi kan inte tillåta att stora grupper av människor utesluts från olika delar av samhället. Högre utbildning och intagningen till densamma är en del av den diskursen. Det börjar långt ned i skolgången konstaterar skolverket i sin rapport från slutet av september och visar på hur den nya skolan skapar en utgallringsmekanism där elevens sociala bakgrund påverkar studieresultatet och i förlängningen hindrar människor från en rättvis start och möjligheter i livet.

Med det som bakgrund är det inte underligt att det behövs kvotering för att skapa mångfald högre upp i utbildningarna. Tyvärr blir det bara som att gjuta olja på vågorna. Kvoteringen är en matematisk och teknisk lösning på ett icke matematiskt problem. I det här fallet passar sig matematiken för att analysera och klargöra fakta men den är inte en lämplig lösning vilket har visat sig ända upp i HD.

Det är också viktigt att vi tar vårt gemensamma ansvar. Engagemanget i det allmänna och det ansvar som åligger det allmänna får inte på grund av intellektuell lättja förskjutas till den fria marknaden även om en fri marknad behövs som en del av mångfalden. Dock måste vi förstå att ett antal lönsamma nischer inte är samma sak som mångfald. Mångfalden inom alla delar av samhället är oerhört viktigt för utveckling, vår förmåga till förändring, demokratin, tryggheten och individen i samhället. Ska vi kunna se oss som en mer integrerad del av större sammanhang, exempelvis EU, måste vi själva stå bättre rustade. Brist på legitimitet i samhällets alla delar och funktioner skapar intolerans, våld, extremitet, utanförskap samt brist på kunskap, förståelse och kreativitet.

Behovet av mångfald är stort, vi definieras alltid av vad vi omsluter och aldrig av vad vi utesluter.

Se individen – DN.se
Segregering bakom kunskapstapp – DN.se
Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse – Skolverket

Övervakning, säkerhet, teknik och Björklund ökar hotet

Stoppa säkerhetsen – DN.se
”Svenskarna mer negativa till statlig övervakning” – DN.se.

vargDet finns alltid ett grundläggande problem i alla strider mellan gott och ont, eller egentligen alla strider. Problemet består kortfattat i att ingen någonsin vinner utom striden själv. Det är formen som traderas och lever vidare.

Frågan om våldet och det förmodade våldet i rättsak består som jag ser det av två delar.

Den ena är hur vi i samhället skyddar oss från våld utan att ”suboptimera”. Det vill säga hur anpassar vi oss till hoten utan att bli kontraproduktiva. Exemplevis så är många tekniska lösningar bra på att hitta hot men de är framför allt förutsebara vilket i sig är ett säkerhetsproblem och tekniska lösningar höjer dessutom bara tröskelvärden och kommer endast trappa upp våldsmetoderna. Helikopterrånet är ett exempel på hur det blivit svårare att råna värdetransporter och då rånas värdedepån istället.

bjorklund_janDen andra består i att vi har ett samhälle som skapar problemen. Om vi ser skolan som en start med möjligheter till ett liv med lika möjligheter till delaktighet och samhörighet med samhället så läste vi i fredags rapporten ”Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse – Skolverket” om hur skolan har misslyckats i flera avseenden och inte bara resultatmässigt. Som rapporten visar så är inte skolgången början på problemet utan bara en arena där andra samhällsproblem visar sig och spelar sina diskursiva maktspel. Vi skapar och återskapar ständigt det samhälle vi lever i. Varje värdering och handling återspeglas i våra dagliga liv.

Vi måste ifrågasätta de värderingar som vi lever efter, varifrån kommer de, vilka och vilkas syften tjänar de. Har vi tappat kontrollen i ett visionslöst samhälle där allt endast är ett tekniskt maskineri? Ett oönskat mänskligt beteende botas inte ens med läkarvetenskap utan korrigeras eller hanteras med tekniska lösningar.

SRHur närmar vi oss då den första frångan om säkerhet? Vetandets värld på SR sände under våren ett program som handlade om säkerhet och då bland annat den vilken vi möter på flygplatser idag men även den säkerhet som är ”hemlig” och som vi inte möter så konkret till vardags. Hur säker är den och vilka idéer kring säkerhet är det som påverkar samhället och skapat de system som vi idag förlitar oss på? Är systemen tillräckligt smarta? Vad kan vi lära oss från evolutionen? Bland annat finns det mycket att ta tillvara på från hur fåglar i flock skyddar sig mot yttre fienden.
Lyssna och fundera, det går att applicera på många olika områden. Lyssna på P1 webbradio!

Björklund rör runt i ärtsoppan

Skärpta krav på yrkeselever – DN.se.

Hur många madrasser behövs det innan man har glömt ärtan?

Hur många madrasser behövs det innan man har glömt ärtan?

Efter att så sent som i fredags ha fått resultatet av sin skolpolitik sågad under fotknölarna alternativt vänd över ända av skolverket fortsätter Björklund med nya direktiv. Nu höjs kraven på yrkeseleverna och det är inte bara svenska, engelska och matematik som ska vara godkända utan ytterligare fem ämnen. Om det är något jag har tagit till mig från organisationsarbeten så är det att det spelar ingen roll hur mycket du rör i en ärtsoppa det blir aldrig en bouillabaisse.
Läs Björklund – flugornas herre? eller DN.se

Björklund – flugornas herre?

I går fredag lade Skolverket fram en rapport om hur svenska elever presterar i skolan idag jämfört med tidigt nittiotal samt orsakerna därtill. Resultatet? Eleverna presterar sämre idag. Har skolan blivit en lekplats för nyliberala idéer med Björklund som flugornas herre?

Skolverket: ”Sedan mitten av 1990-talet har svenska elevers resultat i kunskapsmätningar försämrats. Nedgången märks tydligast i matematik och naturvetenskapliga ämnen men även i läsförståelse. För att förklara den negativa utvecklingen publicerar Skolverket rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” Det är en bred kunskapsöversikt som belyser samhällsförändringar, reformer, resurser och arbetet i skolorna, från tidigt 1990-tal fram till idag. I den stora mängd forskning som analyserats utkristalliseras fyra faktorer som tillsammans har påverkat elevernas skolresultat negativt.”

De fyra faktorerna är segregering, decentralisering, differentiering och individualisering. Segregeringen beror på att boendesegregeringen i samhället har ökat samtidigt som det fria skolvalet gör att lika barn söker lika skolor. Decentraliseringen av ansvaret till kommunerna har inte följts av motsvarande resursförstärkning och extra resurser är undermåliga i många skolor med det behovet. Kommunerna kan väl identifiera lokal behov men har inte resurser nog att fördela för att utjämna dessa skillnader. Differentieringen har bland annat lett till att eleverna delas in i grupper efter prestationsförmåga vilket negativt påverkat självkänsla, motivation, förväntningar och resultat. Individualiseringen har lett till mer arbete för eleven på egen hand och mindre lärarledd tid i helklass i stället för en undervisning anpassad till elevens förutsättningar. Det har i sig missgynnat eleverna.

En struktur hämtad från vilken nyliberal organisationsteoretisk bok som helst, exempelvis Riv pyramiderna av SAS Jan Carlzon kommer fram ur minnet, har projicerats på skolan. Tyvärr har all hänsyn till innehållet glömts i reformivern. Det spelar ingen roll om betyg delas ut när resurser och pedagogik är bristfälliga eller rent av omöjliga att förena med skolpolitiken. Vuxna förskjuter ansvaret till barnen och lämnar dem ensamma i projektarbeten. Utlämnade till det skolpolitiska projektarbetet offras många barns rätt till likvärdig skola, utbildning och möjligheter i livet. Det har inte gått att anpassa barnen till produktionsapparaten. Ett gammalt uttryck som tyvärr i det här fallet är allt för välbeskrivande.

Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse – Skolverket.

DN.se Opinion Lärarrollen in med katedern

Roger Jönsson

DN.se Segregering bakom kunskapstapp

Awickedone Fria marknaden – ett lättjans val

En fri marknad – ett lättjans val

29En väl fungerande marknad är så viktig att det är tveksamt om den fria marknaden kan tillåtas hantera den samma. Nu är vi tydligen i början på slutet av den här krisen om jag läser DN.se rätt. Vilka är det som tar smällarna, vilka är det som likt betongbroar fryser sönder i kyliga tider? Kriser om något reproducerar förhållandena och relationerna i samhället. Det är synd för om vi ansträngde oss till att tro något mer om oss själva än att kommunala avknoppningar och privatisering är det bästa sättet att höja effektivitet så kunde vi kanske nå lite längre än fyra år i taget. Målsättningar, visioner och drivkrafter måste hämtas från andra källor än den egna snöda vinningens.

Tidigare skrev ett antal s politiker under rubriken ”Vi socialdemokrater måste sluta motarbeta friskolorna” i DN att ”Vi är dessutom övertygade om att föräldrar inte kommer att välja fristående skolor som tar ut sådana vinster att verksamheten blir lidande. Vinster är också nödvändigt om vi vill se en mångfald av pedagogiska inriktningar.” Det kan omöjligt handla om att motarbeta friskolor utan snarare en brist på förmåga att driva verksamheter inom det allmänna. Det allmänna kommer alltid att vara överordnat det enskilda. Det är genom det allmänna vi kan uppnå det vilket det enskilda inte vill eller förmår. Kapital har alltid en förmåga att söka sig till lönsamhet och vill därför kunna jämföra där uti ligger den kvantifierande drivkraften. Ett antal lönsamma nischer är inte samma sak som mångfald. När vi väljer privatisering av verksamheter vilka egentligen tillhör det allmänna gör vi det på grund av vår lättja.

Fotnot: jag är inte för någon sorts planekonomi och tycker att de flesta verksamheter passar utmärkt för privata vinstintressen och entreprenörskap