Tag Archives: övervakning

I straffkolonien

Två av tre vill ha dödsstraff i USA – DN.se.

Det är en sak att straffa men en helt annan att lösa problem, förebygga eller korrigera beteenden. Det finns ett behov i vårt moderna samhälle att sprida medborgarna i skalor normativt. För att skapa och definiera normen behövs det avvikande. Sedan måste det avvikande stå i relation till normen. Det kan exempelvis ske via sjukvård eller lagar, domstolsväsende och kriminalvård. Som en yttersta lösning och näst intill teknisk står avlivandet eller dödandet av medborgaren.

Värt att läsa
LT: Högre straff ger inte färre brott
Awickedone: Sjukvården vår parallell; Viljan att veta, övervakning och straff – maktens diskurs

Annonser

Säkerhet 2.0

Nakenröntgen i Manchester – DN.se
Stoppa säkerhetsen – DN.se
”Svenskarna mer negativa till statlig övervakning” – DN.se.

vargDet finns alltid ett grundläggande problem i alla strider mellan gott och ont eller egentligen alla strider. Problemet består kortfattat i att ingen någonsin vinner utom striden själv. Det är formen som traderas och lever vidare.

Frågan om våldet och det förmodade våldet i samhället kräver att vi frågar oss hur vi skyddar oss från våld utan att ”suboptimera”. Det vill säga hur anpassar vi oss till hoten utan att bli kontraproduktiva. Exemplevis så är många tekniska lösningar, såsom nakenröntgen på flygplatsen i Manchester, bra på att hitta hot men de är framför allt förutsebara vilket i sig är ett säkerhetsproblem och tekniska lösningar höjer dessutom bara tröskelvärden och kommer endast trappa upp våldsmetoderna. Helikopterrånet är ett exempel på hur det blivit svårare att råna värdetransporter och då rånas värdedepån istället.

Vi måste ifrågasätta de värderingar som vi lever efter, varifrån kommer de, vilka och vilkas syften tjänar de. Har vi tappat kontrollen i ett visionslöst samhälle där allt endast är ett tekniskt maskineri? Ett oönskat mänskligt beteende botas inte ens med läkarvetenskap utan korrigeras eller hanteras med tekniska lösningar.

Säkerhet 2.0 helt naturligt
Det talas idag ofta om 2.0 i olika sammanhang. Bland organisations- och kommunikationskonsulter talas det ofta om Enterprise 2.0. Det finns absolut även ett säkerhet 2.0. Se exempel på enterprise 2.0 i naturen när en fågelflock tillsammans letar föda samtidigt som den försvarar sig mot externa fiender. Fåglarna jagar föda i flock, kan snabbt ändra riktning på en enskild fågels initiativ för att följa en insektssvärm och bibehåller samtidigt flocken. Det är möjligt genom att ingen kommunicerar till hela flocken utan var och en av fåglarna har två instruktioner: hitta föda och bibehåll ett bestämt avstånd till närmsta fågel. ”Rapportvägen” blir kortast möjliga. Resultatet blir en dynamisk insektsdräpare som inte låter en fiende kunna angriga förberedd eftersom det inte går att förutsäga rörelserna vilka likväl är ytterst målmedvetna.

SRHur närmar vi oss då den första frågan om säkerhet? Vetandets värld på SR sände under våren ett program som handlade om säkerhet och då bland annat den vilken vi möter på flygplatser idag men även den säkerhet som är ”hemlig” och som vi inte möter så konkret till vardags. Hur säker är den och vilka idéer kring säkerhet är det som påverkar samhället och skapat de system som vi idag förlitar oss på? Är systemen tillräckligt smarta? Vad kan vi lära oss från evolutionen? Bland annat finns det mycket att ta tillvara på från hur fåglar i flock skyddar sig mot yttre fienden.
Lyssna och fundera, det går att applicera på många olika områden. Lyssna på P1 webbradio!

Övervakning, säkerhet, teknik och Björklund ökar hotet

Stoppa säkerhetsen – DN.se
”Svenskarna mer negativa till statlig övervakning” – DN.se.

vargDet finns alltid ett grundläggande problem i alla strider mellan gott och ont, eller egentligen alla strider. Problemet består kortfattat i att ingen någonsin vinner utom striden själv. Det är formen som traderas och lever vidare.

Frågan om våldet och det förmodade våldet i rättsak består som jag ser det av två delar.

Den ena är hur vi i samhället skyddar oss från våld utan att ”suboptimera”. Det vill säga hur anpassar vi oss till hoten utan att bli kontraproduktiva. Exemplevis så är många tekniska lösningar bra på att hitta hot men de är framför allt förutsebara vilket i sig är ett säkerhetsproblem och tekniska lösningar höjer dessutom bara tröskelvärden och kommer endast trappa upp våldsmetoderna. Helikopterrånet är ett exempel på hur det blivit svårare att råna värdetransporter och då rånas värdedepån istället.

bjorklund_janDen andra består i att vi har ett samhälle som skapar problemen. Om vi ser skolan som en start med möjligheter till ett liv med lika möjligheter till delaktighet och samhörighet med samhället så läste vi i fredags rapporten ”Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse – Skolverket” om hur skolan har misslyckats i flera avseenden och inte bara resultatmässigt. Som rapporten visar så är inte skolgången början på problemet utan bara en arena där andra samhällsproblem visar sig och spelar sina diskursiva maktspel. Vi skapar och återskapar ständigt det samhälle vi lever i. Varje värdering och handling återspeglas i våra dagliga liv.

Vi måste ifrågasätta de värderingar som vi lever efter, varifrån kommer de, vilka och vilkas syften tjänar de. Har vi tappat kontrollen i ett visionslöst samhälle där allt endast är ett tekniskt maskineri? Ett oönskat mänskligt beteende botas inte ens med läkarvetenskap utan korrigeras eller hanteras med tekniska lösningar.

SRHur närmar vi oss då den första frångan om säkerhet? Vetandets värld på SR sände under våren ett program som handlade om säkerhet och då bland annat den vilken vi möter på flygplatser idag men även den säkerhet som är ”hemlig” och som vi inte möter så konkret till vardags. Hur säker är den och vilka idéer kring säkerhet är det som påverkar samhället och skapat de system som vi idag förlitar oss på? Är systemen tillräckligt smarta? Vad kan vi lära oss från evolutionen? Bland annat finns det mycket att ta tillvara på från hur fåglar i flock skyddar sig mot yttre fienden.
Lyssna och fundera, det går att applicera på många olika områden. Lyssna på P1 webbradio!

Viljan att veta, övervakning och straff – maktens diskurser

foucault_handbigDe normala, de sjuka, de kriminella, de arbetslösa – alla ordnas in med maktens diskurser. Att läsa om ISF i DN och hur den nya GDn som är matematiker ska kontrollera sjukersättningarna och att rätt person får rätt ersättning eller hur man väljer att formulera uppdraget leder tankarna till Foucault. Sjukdom blir en ekonomi eller matematik som ger en ”objektiv” kunnskap/vetande som ska förstärka samhällets galler om de sjuka och sorterar in dem med rätta taggar i samhällskroppen. ”Den sanna diskursen, vars form med nödvändighet befriar från begär och lösgör från makt, kan inte erkänna den vilja till sanning som genomströmmar den. Och viljan till sanning – en vilja som påtvingats oss under så lång tid – är sådan att sanningen den vill inte kan annat än maskera den. S framträder för vår blick inget annat än en sanning som tycks vara rikedom, fruktbarhet och kraft – mjuk och försåtligt universell. Däremot förblir vi okunniga om viljan till sanning, okunniga om det oerhörda maskineri, avsett att utestänga som den är” Michel Foucault, s 15 Diskursens ordning, Brutus Östlings Förlag, 1993

Nu vill ISF att PUL ändras så att det blir möjligt att analysera data på ett för ändamålet effektivare sätt. Ett allt mer finmaskigt nät läggs över människan och det slutar aldrig. Samhällets vilja att veta framstår som något naturligt och sant. Visst är det på tiden att inta några singulariteter:). Eller som Michel Foucault sa: ”Il faut toujours battre le baton”