Containing: Human life

Kanske en 14-åring inte riktigt kan förutse allt vad som kan komma att hända när han lägger sitt liv i händerna på människosmugglare. Men nog kan vi alla förstå att det 14-åringen flyr ifrån måste vara något fruktansvärt. Vi har en förpliktelse gentemot mänskligheten att motverka dessa tragedier. Det ska inte få vara möjligt att människor transporteras i containrar inom Sverige, EU eller någon annanstans heller för att sedan dumpas i en skog. Läs SvD, GP eller DN

Det spelar ingen roll varifrån någon kommer, var man lever, vilken religiös tillhörighet eller politiska åsikter personen har. Respekten för mänskliga liv och rättigheter måste förbli intakt. Endast samarbete, samförstånd och samma möjligheter till alla kommer att långsiktigt ge den grund vilken får de system vilka idag upprätthåller obalansen i världen att ändras. Allt i naturen strävar efter balans och jämn fördelning. Idag tillförs enorma mängder energi för att upprätthålla obalansen. Naturligtvis är det för att några i maktpositioner och -strukturer ser sig tjäna på detta. Sveriges utrikesminister i DN angående de folkliga protesterna i Iran: ”– Det är en stark oro för den ökande repressionen och som i grunden tyder på en instabilitet för regimen. Det här är någonting som vi har tagit avstånd från och fördömt vid flera tillfällen och det finns anledning att upprepa det i dag, säger Bildt”. Läs DN, GP eller Svd

Idag är det 1-årsdagen sedan kriget i Gaza bröt ut. De mänskliga tragedierna läggs till varandra och vår skam och oförmåga att lösa konflikterna visar på hur mänskliga vi är i alla våra tillkortakommanden. Vi måste klara av nå fram mellan människor. När den här oförmågan dessutom sprider sig inom förhållandevis välmående demokratier som våra här i Europa undrar man hur illa ställt det är med människan. Vi har en förmåga att glädja oss och känna stolthet över våra tekniska och vetenskapliga framsteg men vi misslyckas ofta fruktansvärt med de mänskliga framstegen. Hur långt har vi kommit?

I en vargflock finns det en ledare. En dag utmanas ledaren av en yngre som kanske inte bringar ledaren till förlust den dagen men det kommer alltid en dag då ledaren får stiga ned och en ny tar plats. Har då den unge nye ledaren vunnit? Nej är mitt svar, det är endast den första dagen av de vilka alla leder mot den dag då han själv förlorar och måste kliva ned. Endast krigets och konfliktens diskurs vinner. Vi har väl som människor kommit en liten bit längre på vägen än vargarna eller?