In a spirit far far away

Röda korset står inför en utmaning som egentligen inte är unik alls. Det handlar om vad som torde vara av största vikt inom välgörenhet och hjälporganisationer nämligen transparens och förtroende. De två lever i symbios och kausaliteten är helt ömsesidig. Därför är det helt oförståeligt när Röda korset, enligt DN, nu väljer att internt tysta ner diskussionen.

Därmed riskerar RK inte bara att förvärra förtroendekrisen men visar även på hur okänslig ledningen är för samhällsklimatet i vilket de verkar. Ju mer rigitt ett förhållningssätt är desto större inre svaghet brukar det avspegla. En följsam, ödmjuk och öppen organisation får inte de här problemen och framför allt hanterar en modern organisation sina åtaganden på ett helt annat sätt. Att även internt försöka lägga locket på spär endast på allmänhetens groende misstro. En misstro som snabbt rinner över till förtroendet för insamling och hjälpverksamheten i sig och därmed riktar sig mot det innersta av RKs verksamhet och legitimitet.

Hanteringen får inte bara underkänt utan tjänar helt enkelt som ett exempel på hur man inte ska göra. Tyvärr verkar oegentligheterna bara fortsätta.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s