Ny undersökning i Malmö bekräftar skolverkets rapport från den 25e september om hur svenska elever presterar i skolan idag jämfört med tidigt nittiotal samt orsakerna därtill. Resultatet? Eleverna presterar sämre idag. Har skolan blivit en lekplats för nyliberala idéer med Björklund som flugornas herre?
Skolverket: ”Sedan mitten av 1990-talet har svenska elevers resultat i kunskapsmätningar försämrats. Nedgången märks tydligast i matematik och naturvetenskapliga ämnen men även i läsförståelse. För att förklara den negativa utvecklingen publicerar Skolverket rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” Det är en bred kunskapsöversikt som belyser samhällsförändringar, reformer, resurser och arbetet i skolorna, från tidigt 1990-tal fram till idag. I den stora mängd forskning som analyserats utkristalliseras fyra faktorer som tillsammans har påverkat elevernas skolresultat negativt.”
De fyra faktorerna är segregering, decentralisering, differentiering och individualisering. Segregeringen beror på att boendesegregeringen i samhället har ökat samtidigt som det fria skolvalet gör att lika barn söker lika skolor. Decentraliseringen av ansvaret till kommunerna har inte följts av motsvarande resursförstärkning och extra resurser är undermåliga i många skolor med det behovet. Kommunerna kan väl identifiera lokal behov men har inte resurser nog att fördela för att utjämna dessa skillnader. Differentieringen har bland annat lett till att eleverna delas in i grupper efter prestationsförmåga vilket negativt påverkat självkänsla, motivation, förväntningar och resultat. Individualiseringen har lett till mer arbete för eleven på egen hand och mindre lärarledd tid i helklass i stället för en undervisning anpassad till elevens förutsättningar. Det har i sig missgynnat eleverna.
En struktur hämtad från vilken nyliberal organisationsteoretisk bok som helst, exempelvis Riv pyramiderna av SAS Jan Carlzon kommer fram ur minnet, har projicerats på skolan. Tyvärr har all hänsyn till innehållet glömts i reformivern. Det spelar ingen roll om betyg delas ut när resurser och pedagogik är bristfälliga eller rent av omöjliga att förena med skolpolitiken. Vuxna förskjuter ansvaret till barnen och lämnar dem ensamma i projektarbeten. Utlämnade till det skolpolitiska projektarbetet offras många barns rätt till likvärdig skola, utbildning och möjligheter i livet. Det har inte gått att anpassa barnen till produktionsapparaten. Ett gammalt uttryck som tyvärr i det här fallet är allt för välbeskrivande.
Sverige är idag en nation som saknar visioner inom politiken och absolut de vilka skulle kunna formulera dem. Obama är så skicklig på detta att han till och med fick Nobels fredspris. Utan visioner och mål som formuleras slår ogräs rot och lika enkla som urgamla sagor om otäcka monster, de andra som inte är vi sprids för vinden och drabbar oskyldiga, även barn, hårt. När små män kastar långa skuggor då är natten nära.
Att formulera det gemensamma, utan att krympa det till endast det minsta gemensamma, kräver intelligens, mod och elegans något som vi idag saknar inom den svenska politiken. Här hotas till och med politiker i Vellinge som är positiva till att hjälpa ensambarnen. DN.se påminner oss även om valstugeaffären valet 2002 då moderata valstugearbetare fick sina rasistiska åsikter hängda på tork i offentligheten. Ett visst ljus när Solna stad som tar emot 170 ensambarn om året sträcker ut en hand till sin moderata kusin från landet: Lär av oss.
Läs även jj:n
Tänk om det lät så här när en svensk politiker talade om mångfald!
Om vi någon gång talar om att vi lyckas riva en mur och verkligen menar att vi är i stånd att skapa skillnader och förändring så måste vi kunna ta emot dessa ensamma flykting barn. Hur svårt är det för kommunerna att förstå? Jag har tidigare hört i Sveriges Radio att de är oroliga för att de inte har möjlighet att hitta rätt sorts hem för dem. Men hos de kommuner som arbetade med dessa barn fungerade det mycket bra. Ett kausalitetsproblem helt enkelt. Sätt ned foten och kräv att kommuner lär av de vilka har lyckats. Det vore något för KLF att satsa på.
Natten mellan 9 och 10 november 1938 var natten som kom att kallas Kristallnatten. Judiska barn drevs ur barnhem, skyltfönster krossades, människor slängdes ut från fönster, knivhögs eller begick självmord, synagogor och bönehus brändes.
Trångsynthet, främlingsfientlighet, mångfaldsfobi och rasism finns dagligen överallt, synligt eller dolt, i vårt samhälle. Det är viktigt att våga stå upp och tydliggöra de åsikter och handlingar som inskränker, hotar och kränker vår rätt till ett öppet samhälle för alla. Där allas lika värde och rättigheter är självklara. Vi får inte glömma vår historia så pass att vi tvingas upprepa den.
När små män kastar långa skuggor då är natten nära …
Wallstreet Journal skriver om hur CoTwitter nu lanserar en betaltjänst. För 1500 USD i månaden får företag ett verktyg som underlättar för flera medarbetare att samarbeta kring företagets twitteraktiviteter samt omfattande statistik och analys. CoTwitter uppger att CocaCola och Ford hör till de kunder vilka redan har uppgraderat till betalvarianten. Twitter och andra verktyg i sociala media molnet har verkligen börjat mogna i sin CRMroll. IDG.se hänvisar till Gartner och skriver att CRM fortsätter att utgöra en stor del av molnettjänsterna.
Med en vallmoblomma eller ”puppy” väl synlig visar britterna att de hedrar minnet av alla de kvinnor och män som dött i de strider landet medverkat i. I det nu pågående kriget i Afganistan fortsätter förlusterna att öka antalet personer att hedra.
Soldaterna eller kanske varje enskild soldat möts av värme och förståelse samtidigt ökar kriget i impopularitet hos britterna. Det är viktigt att inte låta en nations medborgares enskilda förluster och sorger aggregeras till något skilt från sitt ursprung.
Krig kommer alltid att döda människor. Kanske är det dags att införa en dag till minnet av mänsklighetens möjligheter vilka fortfarande tycks vara förlorade i de traderande striderna. War – what is it good for
Huruvida partierna kommer att samarbeta med SD eller inte verkar i Malmö ha blivit en praktisk maktfråga. Är man tvungen att smutsa ned sina händer för att göra politik?
Sartre och Camus förde diskussionen i Les Mains Sales respektive Les Justes. Kanske något för Appelros att läsa?
Tänk hur mycket enklare det hade varit om de inte bara skrivit om ett annat land utan även kunde ta sig till Spanien för att göra upp på ett passande sätt. Content is king! Ett äkta tomat krig borde väl även falla fans av italiensk mat på läppen. Nu låter det mest på DN.se.
En väl fungerande marknad är så viktig att det är tveksamt om den fria marknaden kan tillåtas hantera den samma. Nu är vi tydligen i början på slutet av den här krisen om jag läser DN.se rätt. Vilka är det som tar smällarna, vilka är det som likt betongbroar fryser sönder i kyliga tider? Kriser om något reproducerar förhållandena och relationerna i samhället. Det är synd för om vi ansträngde oss till att tro något mer om oss själva än att kommunala avknoppningar och privatisering är det bästa sättet att höja effektivitet så kunde vi kanske nå lite längre än fyra år i taget. Målsättningar, visioner och drivkrafter måste hämtas från andra källor än den egna snöda vinningens.
Nu har socialdemokraterna beslutat sig för att det ska vara ok att driva vård och omsorg med vinstintresse. ”- Vi ska lämna systemkramandet bakom oss och ställa medborgarna i fokus. Det är människors krav på kvalitet, inflytande och att få välja som står i centrum. Vi ska säkerställa att man får en bra vård och skola vart man än vänder sig, förklarade Ylva Johansson som företrädde partiledningen.” ur DN.se i dag.
Tidigare skrev ett antal s politiker under rubriken ”Vi socialdemokrater måste sluta motarbeta friskolorna” i DN att ”Vi är dessutom övertygade om att föräldrar inte kommer att välja fristående skolor som tar ut sådana vinster att verksamheten blir lidande. Vinster är också nödvändigt om vi vill se en mångfald av pedagogiska inriktningar.”
Det kan omöjligt handla om att motarbeta friskolor utan snarare en brist på förmåga att driva verksamheter inom det allmänna. Det allmänna kommer alltid att vara överordnat det enskilda. Det är genom det allmänna vi kan uppnå det vilket det enskilda inte vill eller förmår. Kapital har alltid en förmåga att söka sig till lönsamhet och vill därför kunna jämföra där uti ligger den kvantifierande drivkraften. Ett antal lönsamma nischer är inte samma sak som mångfald. När vi väljer privatisering av verksamheter vilka egentligen tillhör det allmänna gör vi det på grund av vår lättja.
Fotnot: jag är inte för någon sorts planekonomi och tycker att de flesta verksamheter passar utmärkt för privata vinstintressen och entreprenörskap
